Onesimus, bibelöversättare

By 1 november, 2017Nyheter

Av Erik Johansson, internationell missionssekreterare, EFS

För ett par veckor sedan fick jag via Facebook en hälsning från en god vän i Etiopien med en kortfattad rapport från Mekane Yesus-kyrkans kyrkomöte, som just avslutats. Den årliga kyrkostatistiken hade presenterats och den officiella medlemssiffran för kyrkan har just passerat nio miljoner döpta medlemmar. Detta är inget annat än ett Guds mirakel, men det finns också en lång och spännande historia bakom.

Oromopojken Hika (som betyder översättare!) föddes 1856 och rövades bort första gången redan som fyra-åring och fick så småningom slavnamnet Nesib. Vid sexton års ålder hade han sålts som slav vid fyra tillfällen och rövats bort ytterligare en gång, innan han till slut köptes fri av en godhjärtad schweizare, Münziger, som verkade som fransk konsul i Massawa vid Röda havets kust i Eritrea. Han överlämnade pojken till den svenske EFS-missionären Ahlborg, som såg till att han fick gå i skolan. Efter bara några månader önskade Nesib bli döpt och på påskdagen den 31 mars 1872 döptes han och fick dopnamnet Onesimos, den friköpte slaven. I dopgåva fick han en egen amharisk Bibel, som blev en kär och ivrigt studerad följeslagare under de följande åren.

Från 1876 till 1881 studerade Onesimos vid Johannelunds missionsinstitut i Bromma, där han även lärde sig svenska. Under sina år i Sverige berättas det om hans ständiga längtan och ivriga bön att kunna återvända till sitt eget folk med evangeliets gåva, frälsningen i Jesus Kristus.

Åter i Eritrea påbörjade han det mödosamma arbetet med att översätta Guds ord till sitt eget språk, oromo-språket. Till sin hjälp hade han den unga oromo-kvinnan Aster Ganno, som med sitt goda språksinne kompenserade Onesimos egna brister i sitt modersmål, efter många års bortavaro från oromo-språkets kärnområde. Så småningom kunde han även återvända till sina barndomstrakter i västra Etiopien där översättningsarbetet fortsatte. I mitten av 1893 trycktes Nya testamentet och 1899 hela Bibeln. Att detta skulle visa sig vara en viktig milstolpe i kyrkans liv var det knappast någon tvekan om. Det skulle sedan ta närmare åttio år innan en ny och bättre översättning till oromospråket låg färdig, men ännu idag finns det de som gärna läser Onesimos och Asters översättning och uppskattar dess kvaliteter.

Att Bibeln fanns på det egna språket kom att betyda enormt mycket för kyrkans framväxt och för den nationella identiteten bland oromofolket. Onesimos använde själv sin bibelöversättning i sitt evangelisationsarbete fram till sin död 1931. Då var kyrkan fortfarande liten i medlemsantal, bara några tusen döpta, men växte sakta undan för undan. Åttio år senare har den alltså växt till enorma proportioner. Föga anade Onesimos eller Ahlborg vilken betydelse den där dopgåvan skulle få, påskdagen 1872. Men häromåret dök också den upp på ytterst märkliga vägar bland en låda gamla böcker från ett vindsförråd i Västerbotten och nu ligger den i en glasmonter på EFS kansli i Uppsala. Det är förstås en helt egen historia, men i Etiopien idag väcker Guds ord en frälsande tro i tusentals människor, vilket leder till att kyrkan växer och Guds rike breder ut sig.

Facebook Auto Publish Powered By : XYZScripts.com