Följ med till Namibia!
Du kanske vet att Namibia är ett land i Afrika, kanske du till och med har hört om Skeleton Coast, där sanddyner och Atlanten möts. Eller också har du sett någon av filmerna The Gods must be Crazy, där en man tillhörande ett av San-folken vandrar en lång väg i ett torrt landskap och talar sitt språk med många klickljud. Några andra saker som kännetecknar Namibia är att landet blev självständigt från Sydafrika först 1990 och att landet är väldigt glest befolkat. Det bor bara drygt 3 miljoner människor i hela landet.
Bibelsällskapet i Namibia bjöd in oss för att undersöka användningen av Bibeln på Rukwangali-språket som publicerades år 1987. De hade fått rapporter om tryckfel och verser som saknades och ville ha hjälp med att kolla upp vad som stämde och vad som behövde göras. Detta var en ny utmaning för mig och Jeni, men vi har erfarenhet av att undersöka språk ifrån Mocambique. Detta hade vi nytta av även här.
Berätta ur minnet och Bibliska Nyckelord
Hur utvärderar man en Bibel som har använts i nästan 40 år? Den är på ett språk som du varken talar eller förstår, talas i ett land som är helt nytt för dig och de flesta har bara sett Bibeln i tryck inte digitalt. Jeni och jag bestämde oss för att använda en metod som vanligtvis syftar till att jämföra olika dialekter av samma språk. Den fokuserar på att höra och förstå en Bibeltext.
Jag valde en del av berättelsen om Debora i Domarboken 4. Vi bad om två frivilliga, en för att läsa texten högt och en för att återberätta vad man kom ihåg. Ingen fick titta på texten förutom den som läste, alla andra skulle bara lyssna. Det var inte så lätt, texten har många konstiga namn på personer och platser och det var inte helt lätt att komma ihåg hur många som drog ut i krig. Men de lyckades trots allt komma ihåg de viktigaste detaljerna. Detta tyder på att översättningen inte är alltför svår att förstå. Vi ställde också en hel del frågor som verkar peka åt samma håll, översättningen håller än trots att nästan 40 år har gått förbi.
Språk förändras över tid, och vi ville få en fingervisning om vilka ord som fortfarande används av folket. Kanske de unga inte förstår en del ev de gamla orden? Jag valde ut 20 nyckelord från GT och 20 från NT. Under resan frågade jag en grupp om dessa ord, och jämförde med vad jag hade sett i Bibeln på Rukwangali. Det har inte skett några större förändringar vad jag kunde se. Ett av de riktigt svåra orden var det som på hebreiska heter ”chesed”. Ibland översätter vi det på svenska som vänskap, ibland som barmhärtighet, ibland som kärlek. Det är svårt att översätta när så mycket kan rymmas i bara ett ord!
Tjugo frågor och sedan ännu fler!
När man ska undersöka något, ställer man alltid en massa frågor. Här behövde vi undersöka om det fanns många dialekter av språket Rukwangali, eller om alla talar ungefär likadant. Om man ställer frågan direkt är risken att den som svarar tror att man förstår mer än vad som är sant. Ett sätt att få en mer rättvis bild är att ställa frågor som: ”Skulle ett barn härifrån Nkurenkuru förstå en besökare ifrån Bunya?” Detta skiljer ut det som alla förstår från inlärd förståelse.
Vi hade 30 frågor som vi hade tänkt att ställa till grupperna vi träffade, men bara 20 av dem fungerade som vi hade tänkt. Vi undersökte deras attityd till sitt eget språk. ”Var kan jag lära mig den bästa Rukwangalin?” Språkskifte: ”Vilket språk talar de unga när de är för sig själva?” En fråga som fick många att tänka efter var: ”När de som är barn nu växer upp och får egna barn, vilket språk kommer de barnen att tala?” Särskilt i störra samhällen och städer insåg många att valet de gör nu om vilket språk de talar till sina barn hemma och vilket språk som används i skolan, kommer att påverka om Rukwangali lever vidare som ett levande språk eller inte.
Andra frågor vi ställde var riktade till pastorer och ledare i församlingar, lärare. Vi använde även en Multilingualism Assessment Tool (MAT) som leddes av Jenis kollega Nina. Tålmodigt gick Nina igenom dessa frågor med hela gruppen med hjälp av en översättare. Efter många mil på bra vägar och många frågor vet vi nu en hel del mer om denna för oss nya del av Afrika.
Fick vi några svar?
Efter att ha ställt frågor till mer än 100 personer från 25 olika samfund, har vi kunnat bekräfta att det finns tryckfel och andra misstag i Bibeln på Rukwangali. Däremot behövs inte en revision av hela Bibeln, utan dessa misstag kan korrigeras genom att läsa noggrannt och sedan göra en ny typsättning. De flesta verser som hade rapporterats som ”saknade” handlar om de delar av Bibeln som räknas som Apokryfer. Många av de kristna i denna delen av Namibia är katoliker, och dessa delar brukar finnas med i katolska bibelöversättningar. Men de brukar inte finnas med när protestanter översätter Bibeln, och eftersom detta var en ekumenisk översättning har man utgått från de texter man är överens om.
