När julen närmar sig fokuseras mycket kring krubban. Men det var bara startpunkten, det var när allt var fullbordat i och med korset och uppståndelsen som det började på allvar. Samma sak med bibelöversättning, det är först när folket får en översättning på sitt hjärtespråk som det börjar på allvar. Tyvärr har inte alla folk ännu en möjlighet att läsa Bibeln på sitt eget språk.

Precis som Jesus så föddes Folk&Språk under enkla förhållanden. Jesus lades i en krubba, Folk&Språks första kontor var en skokartong under en säng.

Jesus hade en lång förberedelseperiod innan hans offentliga tjänst började. Det är samma sak med en bibelöversättning. Arbetet med kartläggning, att man lär sig språket, analyserar och beskriver språkets grammatik och skapar ett alfabet tar många år innan man ens kan börja översätta Bibeln.

När Jesus trädde fram offentligt gjorde han under och mirakel och undervisade människor om Guds rike, men det var först efter hans död och uppståndelse som det tog verklig fart – när hans verk var fullbordat!

På samma sätt är det med en bibelöversättning. Redan under arbetet kan man börja se positiva saker hända, men det är först när folket får en bibelöversättning på sitt hjärtespråk som det verkligen tar fart.

Sören och Britten Årsjö reste ut till ama-folket på Papua Nya Guinea där de arbetade i ett tjugotal år innan Nya testamentet på deras språk var klart. När de kom dit levde folket i stor fruktan för de onda andarna. Efter åtta år kom den första personen till tro, en av medhjälparna i översättningsteamet. Plötsligt vågade han gå ensam genom djungeln till de andra byarna, för han var inte längre rädd för de onda andarna.

När de reste hem sedan Nya testamentet blivit klart hade nästan alla blivit kristna. Det fanns en kyrka i varje by och man använde översättningen varje vecka, och dessutom hade ama-folket börjat evangelisera bland grannfolken.

Leif och Helena Engkvist har också jobbat på Papua Nya Guinea och berättat om liknande händelser bland salakahadifolket. 

Folket var animister och trodde på förfädernas andar och naturandar när de kom dit. De vågade absolut inte gå ut ensamma i djungeln av rädsla för andarna. En av medhjälparna blev kristen och fick barn. Traditionellt välsignades alla nyfödda vid en ceremoni av häxdoktorn, men medhjälparen valde att barnet skulle välsignas i Jesu namn. Folket trodde då att barnet skulle drabbas av allehanda elände, men det blev istället det friskaste och piggaste barnet i hela byn.

Att det bästa kommer när arbetet är fullbordat fick vi bevis för när SIL:s undersökningsinstitut besökte deduafolket ett par år efter det att Sune och Britt Ceder lämnat området efter 29 års arbete.

”Det var verkligen en uppmuntrande resa till Dedua. På de flesta andra platser vi har besökt har bibelanvändningen varit låg, men i Dedua var bibelanvändningen den högsta vi sett (och kommer troligen att bli den högsta någonsin). Ärligt talat så trodde vi inte att man kunde komma så här högt på Papua Nya Guinea”, skrev de i sin rapport.

”Vi fann att alla kyrkorna använder Dedua-bibeln varje söndag. De flesta människor vi intervjuade använde den minst två-tre gånger i veckan, om inte dagligen! Höjdpunkterna var när vi frågade folk hur den tryckta eller ljudbibeln användes och det blev vittnesbörd om hur Bibeln hade förvandlat deras liv.”

Folk&Språks vagga stod under en säng i en liten lägenhet i Örebro. Gunilla Andersson hade kontoret i en skokartong. 1969 kom en bibelöversättare från Wycliffe till Göteborg och berättade att det fanns många tusentals språk utan någon bibelöversättning. Gunilla Andersson samt Sören och Britten Årsjö hörde honom och blev gripna. 

På vintern översatte Gunilla en informationsbroschyr och det kan räknas som starten för Folk&Språk. Årsjös reste runt i landet och informerade innan de själva reste ut som våra första missionärer till Papua Nya Guinea 1972.

Efter elva år, varav sju oavlönade, överlämnade Gunilla ansvaret. Då hade redan 20 svenskar rest ut med Wycliffe.

1999 tog Wycliffe beslut om Vision 2025 (att alla folk med behov skulle ha en påbörjad översättning senast 2025). Det fick en avgörande betydelse även för Sverige att snabbare komma igång med fler språk.

Det gjorde att Per Kronlid som tog över som missionsföreståndare år 2000 fick vara med om en expansiv period under sina tio år. Omsättningen mångdubblades. Man började arbeta bland fler folkgrupper med språkbaserade utvecklingsprojekt med hjälp av Sida-bidrag. Samtidigt fortsatte man med bibelöversättningsprojekten.

På senare år har man tackat nej till krävande Sida-bidrag och har åter lagt betoningen på att man är en bibelöversättningsorganisation.

– Vision 2025 har haft en avgörande betydelse för att det nu är färre än 1 000 språk i världen som väntar på att man ska sätta igång ett översättningsarbete. På tre år har siffran sjunkit från 1 892 till 889, säger Mats-Jan Söderberg som är missionsföreståndare för Folk&Språk.

– Vi kommer nog inte att nå ända fram, men det är glädjande att se hur snabbt det har gått på senare år, säger Mats-Jan Söderberg.

– Nu växlar vi över till All Access 2033, det vill säga 2 000 år efter Jesu död och uppståndelse, Andens utgjutelse på pingstdagen och den kristna församlingens tillkomst. Sedan några år har den globala bibelöversättningsrörelsen antagit utmaningen att 2033 ska alla folk, stammar och språk ha tillgång till Guds ord på sitt hjärtespråk. Vi vill utrota bibelfattigdomen! fortsätter han.

Med dagens tekniska hjälpmedel och nya metoder att ta lärdom av tidigare översättningar på andra språk tar det inte längre än 20 år att översätta Nya testamentet på ett nytt språk. Detta gör att man med frimodighet arbetar för och drömmer om att alla ska kunna ha tillgång till åtminstone någon bibeldel år 2033.

– Men det rullar inte på av sig självt. Det behövs resurser. Därför är det lite skrämmande att konstatera att mindre än en procent av allt som samlas in i kristna församlingar och samfund går till att nå de onådda. Att översätta en bibelvers kostar i genomsnitt 350 kronor. Hur många verser kan du ge som julgåva? avslutar Mats-Jan Söderberg.

FAKTA:

• Under förra året slutfördes översättningar av hela Bibeln på ytterligare 20 språk, så att den nu finns på 756 språk. Det innebär att sex miljarder människor nu har tillgång till Bibeln på sitt modersmål, ”hjärtespråket”. 7,3 miljarder av jordens 8 miljarder invånare har tillgång till åtminstone någon bibeldel på sitt språk.
• Att översätta en bibelvers kostar i genomsnitt 350 kronor om man räknar in alla kostnader. Vill du att din julgåva bidrar till en vers som förvandlar ett helt folks liv? 

Åke Lager